Jag går inte in där
In i det rummet längre
För att stryka över de ställen du har rört
Stå vid dörrkarmen där jag brukade ropa
”Jag måste gå”
Och sedan lyssna i hallen
Höra dig sävligt gå på golvet i parkett

Kan inte stöka till det som du
Kan inte möblera det som du
Kan inte, kan inte vara här nu
Och alla minnen
Vi ibland påminner varandra om
Som vi tar upp i bilen
Någon gång
Jag vet att vi tänker på dom
I tystnad i vår egen ensamma gång

Jag vet att vi alla blundar
För vi kommer aldrig mer kunna se
Dig
Det är därför vi inte går in där
För att vi redan vet
Vi vet att det är försent
Att säga allt det där
Som var vår vardag då
Alla diskussioner i köket
Eller allt det där som irriterade oss då
Allt det där som vi skulle göra allt
För att få ha nu

Allt finns kvar i rummet
Men inte
Du

/K