vad jag skrev till min förre detta pojkvän som jag älskar väldigt mycket men som lämnade mitt hjärta tomt en gång för mycket.
Saknad
Ligger här och tänker på dig
Inser för hur mycket du betyder för mig
enda gången idag jag kunnat tänka
var när du höll i min hand hårt
såg ditt leende, som nästintill kunnat blänka
vi både vet att vår kärlek är så svår.
Trots att jag faller varje gång på gång
kommer jag aldrig hata dig
jag lyssnar ofta på en kärlekssång
som säger att du kommer älska mig.
En dag du höll min hand för löst
sa att du inte längre var kär
Det kändes som mitt hjärta frös
jag som levde i din trygga sfär
Du som räddat mig undan livet hårda snaror
aldrig utsatt mig för några faror
nu släppte du taget när du gick
med dig tog du mitt hjärta.
Fast du inte fick
Och gav mig tårar och smärta.
Inte ens en skymt av ett glädjekick.
Livet har mot mig kämpat sen..
det har varit så mycket hårt!
utan dig faller jag till sist, min vän
men varför ska kärlek vara så svårt?