hade han verkligen
han, ernst kafka
verkligen varit i rom

jag fick aldrig veta
för han försvann
den där dagen
då någon ropade hans namn

jag har varit i rom
det vet jag
för verkligheten där
var annorlunda än här

en vilsam puss på kinden
en fransikanermunk
i en krypta klädd
med benrester från döda
makabert och vackert
på samma gång
ropade de på honom
och ernst försvann
bort i fjärran

men vi hann se säffle
från ett tågfönster
karlstad och sveg
från ett annat

han tolkade mina ord
och jag hans tankar

för visst är världen förunderlig
särskilt i motljus på ett tåg

jag tror faktiskt att han
tyckte jag var snygg
på ett främmande vis
med mitt träben
och mitt underbett
som klapprade när jag pratade

och jag saknar hans rygg
att luta mig mot