Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

drunknar än -

 

mörkröda längs fingrar
otvättade sår
av skuld domnad

mörkröda speglar ögon

- reflektion.                             Spåren
låter inga blommor växa. - Såren.

Klänningen
buren smutsad, - händerna händerna

hör klagosången
av de som aldrig visste
vem du var och hör tonerna
genom de gråa molnen under himlens
rosa och hör -

vänder inte om

 

Avsatsen innan det svarta
vattnet är grund; i ett
kalkstensbrott syns sällan
solen. Du fångar mig i fallet
och vi drunknar

än en gång -

 

 




Fri vers av kerstin skriver VIP
Läst 220 gånger och applåderad av 12 personer
Publicerad 2012-09-09 19:28



Bookmark and Share


  Linda CH VIP
En kväll som denna drunknar jag i dina ord och flyter med under ytan.
2012-09-12

  Tarantaran
Här är det ju inte bara " nudda avgrunden med foten"
snarare ge den en lång blöt kyss...en sista gång..

Starkt..medeltida associationer hos mig..straff,
religion..intressant läsning, som stannar kvar.
2012-09-09

  HQ
Jag gillar det svårtydda mörkret i den här texten.
Avgrundsdjupet och orden i fin harmoni.
2012-09-09
  > Nästa text
< Föregående

kerstin skriver
kerstin skriver VIP