har ni sett kent-åkes, med alf-inges trio, barbro med sneda ögat och tolv andra små spetälska dra en dansbandslåt på stena line
inte, då har ni missat ett party utan dess likesom att spela flamingo med en bäver, torka näsan i sandpapper och buga djupt under en stollig bro av näver
kom låt oss dansa, låt oss flänga hud, snegla långsint och häva alla pretentioner ombord
längs färjans sena nattkant, spy en veva, dra en holk och stirra vitögat mitt i kinden när vågorna spelar dragspel på en luden kam
inatt är det dans
det är sneddade gångbanor
tolvhundra mediokra människor letar kärleken att ta med hem
ett knull, två brottare, fyra orgasmer och ett ensamt hål på golfbanan som
blev över när alla hade legat med alla
när musiken har tystnat och alla har brunnit en stund, kommer pepparkvarnen
fram, den drar sina historier om beda och om alice, om sven och om bernt som
ramlade överbord och aldrig mer återuppstod
det är dans och det är snodda recept, en zoloft, ett gamman bland höghus och
bordeller, i sängar och hytter
sedan lägrar sig kullerstenen i cortex gångar, där slirar våtrumstapeter och
halvgalna hundar, ett bus, två bubbelgum och allt är lika öde som innan alla kom