att det fanns ett bad där ute i vattnet hade hon aldrig tänkt på, inte för att hon varit där vid stranden så många gånger förut. när hon tänkte efter så var det säkert tjugo år sen hon hade gått på just där. och tänka efter var allt annat än hon ville.

så kyligt det var så fick hon ändå lust att bada, var det onödan, hon visste inte. men gick ändå ut på landgången, det såg ut som en sådan till en färja eller båt, men hejdade sig då tiden inte skulle räcka till. eller kanske för tusen andra anledningar.

hon var tidig, alldeles för tidig. kunde ta upp boken ur väskan, men ron för det fanns inte riktigt. eller alls. hon hade tagit fel uppgång vid tunnelbanan men var ändå alldeles för tidig. hon som alltid annars brukade komma med andan i halsen.

onödan. vad var det egentligen. det var inte lätt att veta. det var ändå sånt som upptog hennes tankar. - och nakenbad. fjäderhår som skulle nudda annans hud, hålla andan. förlora sig och drunkna, blunda mot öppna ögon. känna kropp tränga sig in i kropp, genom försvar och återhållen åtrå. som kallt friskt vatten omslöt hennes hud. den var som alltid blek. som trotsig gömde sig [alltid] även för solen.