[det som berättas kan aldrig lyssnas tillräckligt för att helt och fullt förstås, men vi gör så gott vi kan och det räcker så. för nu]

sen;

sen gav du mig namn
stillade den - oro, som sjöng var
dag för dag utan vila
som du la, i händer av händer
att hålla och le
- ja, du log när du sa mitt namn

men så stilla
får jag vara då

väntar dig namn av namn
som du väntade
som

*

du log

och visst kunde längtan veta
dagar och dagar och
natt

där värmen
log mot leenden
som en ström av tankar
fanns mot armar och händer och ställen av
frid
som fridsam

[och tänker du som jag då där det begav sig där en gång i en saga skriven för öron lyssnade med blicken nedsänkt och kroppen gömd i grottor där vargar inte kunde nå, förmå]

för;

hör du sången hon sjöng en gång

hör du

vet du

det namn som sägs i stillhet

är mitt

*

*

*