går genom orustad, mjukad
ska förlösa mellan revben
längs underarmens hull

libido låter kropp gå i brygga
trygga

[låt den stygga skämmas uppe på den kallvind, ta ditt varv runt ett brunt hus och återvänd som glad, den snälla (nej, hon är inte jag och en dag ska jag skriva styggkerstin och veta att hon är bra)]

dömer inte
annans rygg i rad där droppar
låter rinnas längs

[och du undrar varför jag lägger vapnen]

stillar i, lägger tillit
omfamnar resan

[labyrinten bleknar där frihet
strömmar i den krigare länge gömd]

*

tiden kröker genom lungor
och du är ljus