Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
en text dierkt ur märkligheten..


som gatuskrikor och näverfjun invid

 

så nöjer inte när hjärtat faller in mot dagen och du lämnar spår, blandar gräsbrand och gatuskrikan asfalt röd morgonsol och andra ord som ljuder, mina ord. hör, de ljuder, snart, de ljuder nu. så lämnar gapande munnar hakor och andra miner, minner. slå stark, slå underifrån, slå med stål i näven, men aldrig elak. aldrig långt ifrån och aldrig ovan. så led dig där invid och vackla gör dig osäkrad rädd och tillåt nåden in mot ditt bröst som näverfjunet när sommaren är hög, och drunkna om om igen om igen. jag säger silver jag räknar, jag ymnar där där jag sätter mina steg som en fortsättning och jag vill inte hitta tillbaka, jag vill inte ruta mig, jag vill inte sluta

storm storm följ

 




Prosa av kerstin skriver VIP
Läst 195 gånger och applåderad av 9 personer
Publicerad 2013-06-17 13:20



Bookmark and Share


  Lars Hedlin
En text som fängslar fint ;)
2013-06-17

    ej medlem längre
den här märkligheten, vad den är spännande. rak, snabb, dansant. bland många svirvlande ord läser jag särskilt "jag säger silver". Öijerskt, uppmanande. en smocka på hakan.
2013-06-17

  Stefan Albrektsson
Slutet är ett frihetsmanifest!! Snyggt - med texter direkt ur märkligheten och märkligt underbar syntax som låter mig läsa varje mening/fras från minst två olika håll. Och som sagt, slutet är ljuvligt: "jag vill inte ruta mig, jag vill inte sluta / storm storm följ" - ah, låter orden rulla i munnen och smakar dem länge.
2013-06-17
  > Nästa text
< Föregående

kerstin skriver
kerstin skriver VIP