Redan medlem?
Logga in
en text dierkt ur märkligheten..
som gatuskrikor och näverfjun invid
så nöjer inte när hjärtat faller in mot dagen och du lämnar spår, blandar gräsbrand och gatuskrikan asfalt röd morgonsol och andra ord som ljuder, mina ord. hör, de ljuder, snart, de ljuder nu. så lämnar gapande munnar hakor och andra miner, minner. slå stark, slå underifrån, slå med stål i näven, men aldrig elak. aldrig långt ifrån och aldrig ovan. så led dig där invid och vackla gör dig osäkrad rädd och tillåt nåden in mot ditt bröst som näverfjunet när sommaren är hög, och drunkna om om igen om igen. jag säger silver jag räknar, jag ymnar där där jag sätter mina steg som en fortsättning och jag vill inte hitta tillbaka, jag vill inte ruta mig, jag vill inte sluta storm storm följ
Prosa
av
kerstin skriver
Läst 195 gånger och applåderad av 9 personer Publicerad 2013-06-17 13:20
|
Nästa text
Föregående kerstin skriver |