stilla frö över marker

må regn och vind

föda dig till stillhet, ro

må gråten flyta stilla kind

tänk hur regnet har sitt

oönskad men behövd

tänk hur jag har meningar och punkter

livet har talat som sövd

dags att vakna nu, inte blunda mer

inte vänta soliga dagar

jag är mer än regnet du ser

jag har inga som jag behagar.

Jag är mitt och jag är stolt över det

jag är det du har

jag har ditt när du faller i sömn

det av kärlek du har kvar

vet att när gråt samlar sig i ditt bröst

när hösten är tyngre än vår

finns jag där alltid

ingen tyngd är för svår

du vet jag har varit där

jag har ätit citronen och lett

och jag har hållit oss samman

vad som än skett

trygg i det jag önskar er vila

det är så mycket bråk hos oss

men trots allt vet alltid att

ni är min levnads stjärnebloss