Är vemodets värme i Koltrastens sång
det bestående minnet av livet som var

Skall glöden för alltid i pannans veck
påminna om dig som inte fick stanna

Så besinningslös lycka är endast för den
som aldrig förlorat kompassen i livet

Lär mig igen finna ro är Du snäll
i kärlekens kraft och i livets mirakel