Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Text + Bild = Copyright Rantamor Min bloggväns smärtsamma dikt + bild/ kram


Helvetes korpjävlar...

 

 

 

Redan i det undermedvetna,
redan innan jag har vaknat helt
redan då förstår jag... att jag
 nog inte kommer att sova mera denna natt
jag vet
jag förstår
att det är korpjävlarnas natt
dom kommer att hacka, riva och förstöra
det blir jävlarnas natt som dansar i min kropp
allt mitt förstånd blir till förtvivlan
och svarta korpvingar kommer att sluta sig omkring min kropp
kommer att förstöra, förgöra
och lämna en trasig kropp i soffan
med händer som skyddar, som förvarar, försvarar,
som griper tag omkring min kropp. jag vill bevara
varje uns av klart tänkande
av en kropp som lever
som fungerar som är nu
krampaktig med smärta,
jag vrider mig och ondar mig
jag vet ju, jag har ju varit med om detta förut,
jag kan ju
jag vet ju
men helvetes jävlar så ont det gör varje gång
men varje smärta
 följs av en morgondag
där ljuset kommer att smyga in genom fönstret
och försiktigt, försiktigt
kommer att be om att få komma med en ny dag
ljuset, förgörelsen...
och korpjävlarna försvinner
dör av ljuset och av liv
jag somnar ett ögonblick jag drömmer, jag finns
jag kommer att vakna imorron
till livet och dagen.
Jag vet !

 

© Rantamor




Fri vers av Ljusletaren
Läst 438 gånger och applåderad av 12 personer
Publicerad 2015-10-24 10:39



Bookmark and Share


  överlevaren VIP
Ångesten är ett gissel där ingen nerv lämnas oberörd. Helvetet vill grilla psyket och jävlarna river i själen.
2015-10-30

  Lars Hedlin
Orden smärtar och berör du skriver öppet och levande KRAM
2015-10-27

  Anya VIP
En stark text om korparna som jag ser som en symbol för ångest. Texten slutar hoppfullt och det känns skönt. Jaa det är otroligt smärtsamt med svår ångest... Det förstår man om inte annat efter att ha läst texten. Bra!
2015-10-27

  agneta pichler

denna text bokmärker jag

med DINA ord
beskriver du något
jag väl känner igen

smärtan den förbannade

ljuset den efterlängtade
som dödar
ångesten krampaktiga grepp

stående ovationer

2015-10-27

  Kjell Åhsberg
Smärtsam mara. Tung att genomlida.

När det gäller korpar är mina upplevelser positiva. De har vid ett par tillfällen varnat oss inför faror vid vistelse ute i obygden. Väderomslag en gång. Björn en annan gång. Jag ser dem därför som bundsförvanter.
2015-10-26

  Bo Himmelsbåge
Häftigt, suggestivt foto av ett spökhus... där nattliga dramer kan tänkas utspela sig... som här...!

Starkt gripande text om den nattliga
mara som ridit Din vän, många gånger...
Man känner ångestsvetten pärla över att inte kunna stoppa detta...
som Din vän måste ha gjort...
fast många gånger värre, eftersom
ho befann sig mitt i stormens öga...!
Hoppas verkligen att hon kan hitta någon väg ut ur detta inferno!
Tack för att du delade med Dig av detta, Spanaren!
2015-10-25

  soligajag_1 VIP
Vilken poesi fylld med smärta och ångest!
Så bra skrivet! Man känner varje por i kroppen ta tag i dig , vill förgöra dig.
Bra !
2015-10-25

  ULJO
Starkt berörande skrivet. En text som lämnar fotspår efter sig.
2015-10-24

  Maria Sundelin VIP
Det känns, men jag har lite svårt för svordomar
Kramar
2015-10-24

  Hanna Mari Wallin
griper tag!
2015-10-24

    ej medlem längre
Berörande läsning, verkligen ...
2015-10-24

  louisegirl
Griper tag <3
2015-10-24

  erkki
Suggestivt. Man känner hur smärtan tränger sig på utan att känna till den, kliniskt. Skönt att hoppet också finns med i dikten.

2015-10-24

  Lindha W Gustavsson
En dikt som verkligen "tog tag i mig", kände både smärta panik men någonstans ett hopp.
2015-10-24

  ResenärGenomLivet VIP
Starkt berörande text...
2015-10-24
  > Nästa text
< Föregående

Ljusletaren
Ljusletaren