Redan medlem?
Logga in
Som berg står de där orubbliga visa kloka gestaltar dem i metaforistiskt synonymt bergets styrka
De tystade vittrar sakta stilla tillåter de sig omslutas piskas danas faras pinas
tysta står de bara där tar emot orubbliga stenansikten obefläckade resliga
de gömmer en tyst mörk hemlighet som aldrig sett dagens ljus det skrämmer skakar oss tills benen ger vika
sakta tornar de i dimmans famn ut i klarheten strider utan svärd älskar utan hjärtan starka tysta kloka |
Nästa text
Föregående Solstrale |