jag har tänkt på dig mycket idag
så tyst och stilla i den nya grönskan
det liv du planerat hos mig växer igen
små detaljer får mig att minnas

så blir ditt skapande mitt vemods tårar
och din kärlekskraft det som bär min sorg
kanske i ett litet accepterande fast ändå inte
efter snart ett år sparkar jag förtvivlat

förgäves i luften så trött