Någonstans finns det städer utan hus, trädgårdar, lekparker eller människor. De har jämnats med marken i ett krig. Någonstans sitter en individ helt tom inombords mitt i ett villakvarter med munnen full i mat. Omkring finns familj, vänner och allt man kan Vi lever av våra erfarenheters sanningar
systrar och bröder hör ... sorlet av hundratals bara fötter vandra framåt och håll dig vid liv i natt ska vi fly mot ljusare tider
allt ordnar sig åter en ny morgondag symbolen rund förlåt mig mina tårar som men ändå jag reste mig vad gör väl spilld mjölk blint jag vandrar kring
medsystrar och bröder älskade främling i nöd världen blöder vi slåss för bröd
Fri vers
(Prosapoesi)
av
Solstrale
Läst 218 gånger och applåderad av 6 personer Publicerad 2018-04-17 14:21
|
Nästa text
Föregående Solstrale |