Att bli ihågkommen att själv nås av ihågkomst, en gitarr vars hals utan fingrar inte kan ge ifrån sig något riff, det krävs en musikalisk natur för att höra gitarren spela hängandes på väggen... BREVEN TILL MIG
jag öppnade det med ett poff de manades i en signal att sända deras brev i form av prosamanus de gör så och har så gjort alltid fast jag inte är någon redaktör ...
de sänder mig brev eller ger mig sin ide de ger mig sina diktsamlingar eller böcker de ger mig sina berättelser jag förvalta väl de ser mig ge dem något de vill sända mig de önskar mig del av deras skapade verk
jag tar ödmjukt emot deras fina gåvor jag lyssnar och delar ömsom mina ord jag berättar om mig liksom dem om sig jag känner mig frimodig de finner mod jag förstår deras väg genom ordens atmosfär
vi läser varandra med mjuka gester till hjälp vi fångar med våra sinnen själarnas harmoni vi transpirerar livet i rummets mytliga gemak vi tar till oss varandras fina positiva energier vi väcks och vi släcks och vi tänds om igen
det seglar brev genom Sveriges långa land det landar i mitt hjärta - berättelser att njuta anektoder att lära sig leva bättre igenom som ett rinnande vatten de släcker min törst finner handen i orden som stryker min kind
varför de sänder mig breven, det är osagt de finner någon slags förtroende i min natur en natur som jag föddes som människa igenom där jag nu står har den hjälpt mig att ge och ta ett uppenbart bevis på att dela med sig ger mer
Fri vers
(Prosapoesi)
av
Solstrale
Läst 204 gånger och applåderad av 7 personer Publicerad 2018-10-04 18:33
|
Nästa text
Föregående Solstrale |