Stavstrået höll de i högerhanden, riktat mot makterna. I fyrtakt stampade de, småtoner vandrade iväg som små pling i vinden med höstruskets dova bas ekandes mellan de fallande löven.
Ifall jag stannat till och kupat handen vid örat hade jag nog hört dem men,
Storfolk finner vägen alltför bråttom att hastas och
har annat huvudbry än de osynligas höstsång.

Det är bra synd det.