Jag lägger mig med ett leende på läpparna
Sväljer längtan på tungan
Jag vaknar med gråten i halsen
Det kan inte vara nåt jag sagt
Jag sa ju inget av vikt ändå, inbillar
att det måste vara så
Jag spelar ingen roll...
Ingen repeterar mina repliker
Ingen önskar veta In the end

Känns som nåt inom mig
gått och lagt sig
Känns som nåt inom mig
amputerats bort och

Vi är inte längre en helg sen
Radera sms och allt det där
Radera sms och allt det där
För vad det är värt...
F*ck it vi växer isär
Tiden krymper
och dagarna blir större
och dagarna blir större

och ingen saknar mig längre
Ingen saknar mina läppar
Ingen saknar mina händer
Ingen saknar mina armar
Vi har snart inte känt varandras hud
(blunda, slå bort)
Vi har snart aldrig kramats
Vi har snart aldrig legat i samma säng
Vi har snart aldrig känt varandra
Vi har snart aldrig velat ha varandras kroppar
(titta, krama hårt)

Det är så jag inbillar mig
att allt var en sanning i nödvärn
och skuggan inom räckhåll den är bara
ett skådespel
från bilarna som krypkör utanför gatan
mina gardiner ett vindsegel

och lyktstolparna spelar mig ett spratt

innan drömmarna slår in
allt som ligger på bakhåll