fortsättning från gårdagen...

"Jul i Juleå"...

den förväntan som vi alla känner... och alla den sorg som kan komma över oss om det inte blir som förväntat... men också allt vad man kan göra för att förhindra förtvivlan och ledsamheter... istället för att banna den som blir besviken försök bemöta den med nyfikenhet och intresse... säg genast att det är okej att få vara besviken över att julen ställdes in... för det har hänt mången gång under människans existens här på vår jord... var rädd om alla känslor och kom-ihåg att inte förtrycka dina eller någon annans känslor idag... för inget är så lärorikt som att få ett gott emottagande för den man just i stunden är och hur man känner... var rädda om varandra och God Jul! från mig till dig!...

på julaftons morgon låg tomtegården tyst i Juleå... julbocken "Corona" i halm var nu helt nedbrunnen... doft av brandrök fanns i hela huset på tomtegården... tomten satt helt bedövad vid köksbordet hängandes med huvudet över julgröten... tomtemor rörde med ledsamma rörelser i grytan... Nissan kom ned för trappen och ropade i högan sky... GOD JUL!!! pappa! mamma! farmor Ida! kolla ut på gården, det är något som blänker som guld i askan... äsch! svarade tomten disträ... det är nog bara glöd från igår och skrotdelar! svarade tomtemor utan att lyfta blicken från grytan med tomtegröt... vad skriker du om utan anledning! jag tror jag hamnat i h-vetet! yrade farmor Ida... nej! men lyssna på mig, det är verkligen något där!... men alla bara ignorerade Nissan... vad ni är tråkiga! jag får väl prata med bocken då!...

Nissan gick ut i verkstaden och möttes av en skinande ren och urblåst syn... alla paket och klappar var som bortblåsta... men bocken vart har du gjort av alla sakerna?!... jo, jag, nissarna, stjärngossarna, snoffsarna och lilla ängeln delade ut alla paket tidigt i morse... men, men, men!?... Nissan stod helt förstummad... jo vi tyckte så synd om tomtefar, över att julen blev inställd... ni är bara för bra allihop!... ja! men om du går upp på vinden så kan du få prata med dem alla...

Nissan satt nu med alla medhjälpare omkring sig... tusen tack för er insats detta kommer vi aldrig att glömma... helt otroligt bra gjort! nu kommer tomtefar och tomtemor att bli överlyckliga... tor du!? svarade oväntat stjärngossen Staffan stalledräng... men varför har du hjälpt till Staffan?... jo jag ville inte att farmor Ida skulle se tomtefar ledsen!... Nissan fattade ingenting... hon var ju själv väldigt intresserad av Staffan... hon och lilla ängeln hade till och med blivit osams med anledning av att de båda varit särskilt förtjusta i honom... men Staffan visade inget intresse av dem hur de än försökte...

vet ni!? sa Nissan... på gården har jag sett ett guldskrin mitt i askan efter bocken, och ingen där hemma bryr sig... snälla kan inte ni gå med mig ut och sedan ta med det in till dem!?... en stunds tystnad rådde... sedan bräkte bocken som satt bredvid Staffan stalledräng... ja! vilken utomordentligt ljus idé...

nu stod de alla och beskådade det gyllene skrinet... samtidigt slöt lilla ängeln upp... Nissan tittade snett på henne... men genast bräkte bocken till... Nissan fann sig, samlade sig och vände sig mot lilla ängeln... förlåt!?... pratar du med mig? svarade lilla ängeln... ja! förlåt mig!?... ja jag förlåter dig! sedan sträckte hon ut armarna mot Nissan... de båda förenades i en kram och alla omkring hurrade!... det fick dem inne i tomtegården att genast stiga ut på trappen...

Staffan gick genast mot farmor Ida... bocken ställde sig intill lilla ängeln... tomtenissarna slöt upp kring tomtefar och tomtemor... medan snoffsarna ställde sig tätt tätt intill Nissan... hon steg in i resterna efter den nedbrunna julbocken "Corona" och lyfte sedan upp det gyllene skrinet... ska vi öppna det?... alla svarade JA!!!... men när Nissan försökte visade det sig att låset hade smält ihop... den nye nissen Oskar och bocken visade genast på sin hjälpsamhet och steg fram...

den unge Oskar och bocken började lirka och vips så öppnades locket... just i samma stund blixtrade det till och ett rökmoln for runt dem... i guldskrinets lock stod det "stoftet i denna ask bryter förtrollningar"...  när rökmolnet skingrat sig stod där Staffan med ett långt vitt skägg intill farmor Ida, Änglamor (hon hade ju förvandlat sig till bock åt tomtefar tidigare och stoftet bröt alla förtrollningar) och stod nu vid lilla ängeln (ja hon visste hela tiden att hennes mamma var bocken, men det visste inte Nissan) och snoffsarna intill Nissan hade förvandlats tillbaka till lucia och tärnorna...

vad i hela fridens namn utbrast farmor Ida... det är ju du Staffan, min älskade Staffan, kom hit så ska du få en varm kram!... hela hopen stod nu gapandes med hakorna hängandes... Änglamor tittade på lilla ängeln och bad om förlåt... nu fattade Nissan vem bocken varit... men hon kunde erinra sig att hon någon gång som liten träffat bocken... aha! utbrast Nissan spontant... Åh! Lucia äntligen kan jag fråga dig en sak...  nu förstår jag allt ihop!... tomtefar stod mållös av förundran och nyvunnen tillförsikt... sedan utbrast han, det kommer bli en underbart fin jul! vi får dela ut klapparna genast!... stopp! stopp! pappa, du vet bocken, nej! jag menar Änglamor och alla dem har redan fixat det... men slå på trissor tomtefar du har semester idag! utbrast tomtemor...

VI HAR SEMESTER! utbrast farmor Ida, med en röst aldrig så lycklig... Staffans ögon lyste som julgranskulor med glitter på... och lilla ängelns ansiktsuttryck syntes spricka ut i ett leende... plötsligt utbrast alla i ett hjärtinnerligt skratt... det var med en sådan häftig glädje i uttrycket att grantopparna för en stund gungade till...  och gav ifrån sig ett efterföljande innerligt sus som sjöng genom skogen...  nu hade julstämningen äntligen nått Juleå!... i stora schok föll snön och de gnistrande snökristallerna i månskenet lyste liksom en ljus stig mot månen... på denna stig gav sig sedan Änglamor och lilla ängeln av hemåt med ett mjukt vinkande farväl...

nu var julen äntligen här, hemma i deras hjärta, själ och ande... de visste vad som var viktigt och att de nu kunde pusta ut... för de hade alla fått tillbaka  sina rätta jag... inte endast den brutna förtrollningen var orsaken... de gåvor de gett vilket var den medkänsla de haft för varandra var den största av present... de gick alla i ljus och glädje till sitt, för att äta den bästa julaftonsmaten för en tomteskara, tomtegröt med kanel så söt och en skvätt mjölk... fridens ljus vare med er var det sista Änglamor ropade ned till tomtegården innan hon och lilla ängeln försvann in i sitt rosa moln...

så var julafton slut, men sagan fortsätter i morgon dvs på juldagen och annandagen...

GOD JUL!

önskar tomtefar, tomtemor, Nissan, farmor Ida, Änglamor "bocken", lilla ängeln, nissen Oskar och tomtenissarna, Lucia och tärnorna "snoffsarna" och Staffan stalledräng "stjärngossen Staffan" med stjärngossarna... och såklart den rosarandiga välmående flygande marsipangrisen Kim hälsar från sitt rosa moln tillsammans med sin älskade obstinata flygande Greta marsipangris...