Vi har en gemensam grund
Vi har en grundkonstitution
alla och envar
en egen röst
ett namn vi lystrar till
en känsla av samvete
alla
har vi något eget att värna
en framtid att önska
så långt är allt gott och väl
men inte alla folk
har fått
sig till del
en säker grund
att stå på
när folk
jagas bort
från möjligheten
att bilda hem
skadas de
men också vårt gemensamma hjärta
far illa
när orätt skipas
det måste inte vara
något grundläggande fel på oss
vi kan förändra oss
hitta lösningar
till det vi intuitivt förstår
det är inte rent spel
att ta ifrån människor deras hem
hur kan vi försvara skott och bomber
in i baracker och skjul
vill vi gå till historien som så alienerad
att vi tillät oss se på
när man täppte till munnen
på dem som skrek för sitt liv
hur kan vi anse dem trovärdiga
som kan tillåta
militären att binda
nävar som knyts i försvar
till och med ett litet barn vet
att räcka ut handen och säga förlåt
till någon som hon i vrede tryckt ned
och vi som fortsätter se på sparkar och slag
som drabbar dem som redan ligger ned
vill vi i samma andetag kalla oss oskyldiga?