“Vill du göra mig äran
att räcka mig kulspetspennan
over there?”

Den som mynnar ut i fan-fiction
Sedan punktera mitt hjärta med orden
Från dina läppar, som kanske känns mest hotfulla

Ibland måste du liksom våga döda språket handgripligen
Så där utan censur och instinktivt utan att gå i självförsvar.
Trycka hårt mot tinningen och inte skjuta ifrån din ångest
eller dina nära och kära som rysk roulette
No rules people, no rules. Rules.

Den bästa komplimangen, det är den som kommer
från ett öppet sår. You know...

So go ahead make my day, pick one, pick a side

Se inte dig själv som ett offer under mina tankars kadaver
och lik-nel-ser
Eller allt som ett hot
Utan oss som ett bevis. Ett vittnesmål.
På att kärleken slipper leva med skyddad identitet
och apati

“Så vill du dikta dig med mig?”
Fort som attan, illa kvickt?
Hur lössläppt är du?
Är du villkorligt frigiven?
Lever du som en främling i din egen huvudstad?
Jag har inga handklovar
Bara en förlovningsring redo i fickan
ifall vi vill rymma in i varandras gömställen

Och ingravera våra namn bredvid ett specifikt datum
Då vi kommer ut