Hade jag haft en tidsmaskin.
Hade jag besökt varje epok,
mitt hjärta nånsin stridit i ...
Stoppat inre blödningar med mina
bara händer, konflikter om gränslandet
till drömmar och vifta med vit flagg!
Jag hade återuppstått som en staty
i ditt namn och ristat in alla våra
anekdoter i våra förfäders väderstormar.
Jag hade vaggat din revolution i tankarna.
Jag hade besökt varje ögonblick
när mitt hjärta blev rebellisk av rätt anledning.
Alla rebelliska ögonblick i livet
där hjärtat känts tungt som bly men ändå
hittat kraften att trotsa tyngdlagen
trots risken att stupa i fält!
Och varje gång hjärnans ledstjärna ropat reträtt!
Hade jag känt mig stolt
Klappat mig själv på axeln
för att jag alltid lyssnat på dig, hjärtat!
Jag minns farmors tvål, alltid Dove
Som en fredsduva vill jag också dofta
mot din hud, baby!
Jag minns att faster var med på noterna
och skrattade “det här är bra, det här är bra”
När jag kuppade mot min lärare i Svenska B,
att jag skulle skoja till det lite med en
uppsats som löd: “Varför blir jorden platt?”
och lade fram påhittade källor från
vetenskapsmagasin och intervjuer i “60 Minutes”
och rubriker som “Ping-pong-effekten i Kina” och
“Bubbelvattnets explosiva tryckvåg- så fungerar det”
Hade jag kunnat spola fram och tillbaka
Resa i tiden
Hade sagt både “förlåt” och “tack,
från djupet av mitt hjärtat” till nära och kära.
Jag hade besökt min senaste kyss
Stönat “älskling” och tackat
henne för syret och önskat allt min
pulskurva kände där och då med allt
framtiden har i sikte.
En rebell
behöver inte
bära vissa kläder
En rebell behöver
inte ha en viss frisyr
En rebell behöver inte
ha en viss attityd hon behöver bara ha hjärtat på rätta stället
En rebell behöver
inte veta allt i förväg
En rebell behöver inte vara tuff
En rebell kan vara det från födseln
eller komma undan med blotta
förskräckelsen, ringa brott
mitt i flykten.
En rebell hade vågat fråga:
“Vill du dikta dig med mig?”
och skåla i din ära!
Om du nånsin stöter på henne
Hennes superkrafter och akilleshäl
Fråga efter hennes autograf
Be om att få den innan världen går under
Brännmärkt i hjärtat
Och jag svär. Jag hade stått där
på Norrmalms torg och ropat ditt namn
med handen på bröstet.
Om mina ord så bränts på bokbål
Vågat skriva historia i pannan på dig
För att någon anklagat dem för
att vara magiska!
Och i framtiden hade min älskling
jämfört min kämparglöd med Jeanne d’Arc
Bakom sitt leende ...
Utmålat mig som Leonardo da Vinci
Och alla modelejon i hennes morgonkaffe
haft ostrukna skjortor som Coco Chanel
Vårt mode, baby
Vårt mode, som aldrig
tycks gå ur tiden!