Redan medlem?
Logga in
Solstrale SVART PÅ VITT III
vågorna sköljer hällen len gräset böljar sidenmjukt barnet smeker tidens tand med sin barnmjuka hand livsanden blir aldrig sen solen stiger och sänker ned se månen lyser i natten vuxen följer barnet med runt huset smyger katten detta är sanningen om livet när mörkret faller allt för tätt detta är hoppet oss givet att få somna nyvaggad och mätt
Fri vers
(Prosapoesi)
av
Solstrale
Läst 141 gånger och applåderad av 11 personer Publicerad 2023-09-18 14:36
|
Nästa text
Föregående Solstrale |