Krossad, utspridd för vinden
Med ett hopp som svalnat och dött
Svedd likt blommande fält
som gräsbränder förött

Ledsen ända in i själen
Rädd för att såras mer
Förlorat mig själv på vägen
Osäker på vad jag ser

Likt den som en gång krockat
tvekar inför motorns kraft
Vågar jag inte ge mig hän
åt den dröm jag en gång haft

Du som lagar trasiga hjärtan
som med den sårade gråter
Låt mig få hoppas än en gång
Gör helt av sprucket åter