I slow motion
 
åkte jag ensam berg- och dalbana
i en övergiven gruvgång
när beskedet till sist kom
under en gränslös järnnatt i juli;


En halv stenstod

av en gud i vagnen bakom mig
ger mig inte längre någon respit
i min sedan alltid befästa villfarelse
om att jag måste följa ett spår

till slut