vi slår samman två sängar, min brors gamla och min egna slitna; och där är vi fast hela dagarna, vi pratar om allting och ingenting, och vi bryr oss inte om solen skiner in genom fönstret;

det skiner in på din lena hud, och jag vill bara ha dig; men jag har dig och det är allt jag behöver, jag andas dig, jag lever genom dig, du är mitt liv

tidiga aprilmorgnar har aldrig varit bättre och jag önskar; jag önskar att det kunde vara april för alltid, för våren har aldrig varit mildare, och du har aldrig varit här; men vi hittade varann och sen dess har det bara bärt iväg

fast jag har känt dig för alltid, och för evigt

jag jagar inte längre drömmar och jordbävningar; jag sjunker inte längre genom djupt mörkt vatten och mitt inre är inte tomt; och jag trampar inte längre över trasiga drömmar och vassa rostörnar


du var allt jag någonsin letade efter


och nu är vi här, i en knepig dubbelsäng, med täcket vid fötterna och solen skiner in; vi ligger tätt, och din hand drar försiktigt igenom mitt hår, och du viskar;





\"min hud växer ihop med din\"