ståtlig satt han där
i sin höga tron
blickandes med mörka ögon
svåråtkomlig och fjärran
gav tillräckligt av sig själv
för att hålla mitt intresse
medveten om sitt värde
och min önskan
om nätterna levde han
i mina tankar
drömmar vävda av längtan

en dag vänder han blicken åt mitt håll
plötsligt upptäcker han
ser mig för den jag är
och min väntan är över

det tog inte lång stund
- bara en evighet -