För alla frånvarande
makter i himmelen

brinner en ensam eld i väst


En dimma tvekar över havet -

sveper inte in
över vindpinat land


Låga träd
sträcker sina böjda grenverk

bort

bort från saknaden
i människornas ansikte


Något förlorat;
något som vägrar dö

I mina ögon
och i dina


Vi pratar om stjärnorna
(som vi inte kan namnen på)

medan vi vandrar
över sandklitternas märklösa danssteg


Fyren står där

på randen
mellan safirblått och skiftningar av turkos


Nedanför ligger fyrvaktarens nedbrutna hus;

ett partitur
för en övergiven tjänares midsommarblot