Det är som Christer Sjögrens sista ekande refräng
som förökas mot rosa gipsväggar och en discoboll
en dammig panoramavy över en husvagnsparkering med utomhusbassäng
fotografier ifrån en tid som slutat spela någon roll

Här kommer årets största samlade ord
de finaste som vi kan uppbringa
över utlagt maginnehåll och upptrampad jord
när Sibyllans sista beställning börjat ringa

Det är råkallt, det är paljetter
det är evangelium över livet, om bara för en kväll
och fumlande pennor mot servetter
Det är där de formar punkt i varje kapitel

Vardagen är fönad genom spritsad romantik
vaddar och slitsar och barnen som finns där nånstans
mysiga hemmakvällar och rosita, spetsad med sprit
om saknad,  tomma platser och söndagar i balans

Jag skulle kunna finna en behaglig kärlekskitsch
en roande spänning genom alla kulisser och ridåer
varje kärleksförklaring kunde vara ett färgglatt kuvert
ett julkort eller varför inte en blomma i plast

Om jag inte såg dessa horder i flykt, sökandes det flydda
Om det inte brann hopp i alla hörn, med knapp och flyktig låga
en sista längtan till alla drömmars varma hydda
det var ju  en saga om er , delat på hälften av er båda

Jag kan knappt mer än tåras och känna medömkan
och plocka ut skrattet som fastnat i min hals