Än en gång min vän
går vi sida vid sida
längs stigen genom björkskogen
och när vinden stillat sig
är vi framme; hemma.
Där begraver vi tillsammans
minnet av vår uppväxt,
min mörka tvilling och jag.
Två personer lämnar graven
men bara en av dem
lämnar sin skugga kvar
på den gröna, levande marken.