Idag var det lugnt...
Sedan en aldrig så liten skärmytsling
Och jag tappar alldeles styrningen

Vinglar som ett fyllo mellan datorn
Och försöken att dammsuga igen

För tusende gången förtvivlans avgrundsvrål
Rasande utan att ha någon att rasa emot

Paniken över att vara övergiven
Trots att du inte övergivit mig

Det var ju en tragisk olycka och sådana händer
En vidrig stinkande äcklig skitslump tog ditt liv

Det finns ingen hämnd eller rättvisa att kräva
Och ingen att konfrontera i blod till sjunde släktled

Bara resterna av ett hjärta som slitits i stycken
Ensamt och kallt som en torr ostskalk i kylen