Sakta men säkert med dödens obevekliga kraft
trycks det som är du allt längre bort från mig
Vill inte att det skall ske
Vill ha dig runt mig i allt jag gör

Jag hör dig säga när vi förr skämtsamt
kunde beröra det oerhörda:
- Du skulle snabbt hitta en ny
- En som ger dig mer än jag

Som om du fikade efter min försäkran
Naturligtvis fick du den - lite halvhjärtat
Nu är det oerhörda här i all sin obeveklighet
och jag kan svara dig med all min kärlekskraft:

Älskade - inte ville jag ha någon annan än dig
Det skulle ju vara du och jag för evigt
Det var den stilla visshet som bodde i mitt hjärta
varje dag i livet trots vår dåliga kärleksbekräftelse

Jag vill inte lämna dig bakom mig - vill bara inte
Låt mig åtminstone få höra din varma kärleksröst
i mitt trasiga förvirrade sönderslagna hjärta
Kanske det finns tröst och hopp i det?

För finns inte du vill heller inte jag finnas
Har du inget hopp saknas också mitt
Är din kärlek utraderad och förintad
Vill heller inte jag älska mer...

Så kan det omöjligen vara!