Hon bara kom,

och störde,

hela ordningen..

Skammen kan ödelägga,

hela tillhörigheten,

hela berättigandet.

Hela hon vädjade,

snälla, döda mig inte.

Hon var vikarie,

alltmer grå i ansiktet.

Samtalen avstannade i fikarummet,

när hon närmade sig.

Hon lät sig inte omslutas,

hon slet hjärtat ur bröstet på sig själv,

behandla mig inte!!

lämna mig inte ifred!!

försöker bära sig åt som folk!!

Ryggen när hon försvann.

Lukten av fiskpudding från köket.

Snälla, döda mig inte!!

Dom hittade och lämnade henne,

hulkandes på golvet,

utanför förrådet.

Aldrig hört en sån förtvivlan,

vad skulle dom ha gjort??

Skammen kan ödelägga,

hela personalrum....