Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Tio tomma flyttkartonger

Tio tomma flyttkartonger
saker som vandrar iväg,
mannen som vandrar iväg,
tomrummet.

Landar som katten ändå
med fötterna nedåt.
Det brukar kännas bäst så!
Slickar försiktigt i såren.

I natt blir det inte nån jakt,
bara vässa klorna .
Måste bli vassare, starkare,
måste bli mjau med mej själv.

Rullar mej över på rygg,
provar att spinna lite.
Det brukar kännas bäst så:
Prrrr prrr prrr prrr prrr...

Tio tomma flyttkartonger
saker som vandrar iväg,
mannen som vandrar iväg,
tomrummet.





Fri vers av Lena Nilsson
Läst 644 gånger och applåderad av 7 personer
Publicerad 2009-02-26 22:04



Bookmark and Share


  Per Teofilusson
tycker det ekar om det där kattliga purrandet. Lakonism har jag inte hört av dig förut. "Måste bli.." ekar av krampkamp. Mkt mänsklig denna. Skön
2009-03-06

  Rosmarin
vilken underbar formulering:
"måste bli mjau med mej själv"
2009-02-27
  > Nästa text
< Föregående

Lena Nilsson