lunga ( rastlösa kvinnors sång )
när jag är tjugo andetag bort
ifrån mitt sista
ska jag tänka på mitt första
och jag ska tänka på det jag aldrig missade
på mammas fingrar
smekandes mina yviga ögonbryn rätt
doftandes gul lök
och kärlek mest
~
när jag är tjugo andetag bort
ifrån mitt sista
ska jag tänka på känslan av min son
på hans första andetag
utanför mig
men fortfarande inuti
mitt hjärta
och hur det kändes att älska för en första gång
utan krav och kvävande grepp
jag ska minnas vad han doftade
måndagar i kök av inte särskilt hög standard
och hur hans ögon skiftade färg
~
när jag är tjugo andetag bort
ifrån mitt sista
ska jag minnas lisebergs kvällar
med en älskad hand i min
avbitna naglar målade i allt för rött
och vad kyssar smakade då
man aldrig visste att sommar kan ta slut
~
när jag är tjugo andetag bort
ifrån mitt sista
ska jag inte tänka gråa korridorer
och vad allt kan suddas ut
jag ska tänka hur mina svagheter
ändå var mer än ingenting
och ibland gav mig styrka att gå
jag ska dansa i det lilla
utan att flytta kroppen någonstans
och jag ska färga mig i saharas sand
när jag är tjugo andetag bort
ifrån mitt sista
ska min oreda få frid
det är det enda jag kan lova mig just nu