Tomheten omfamnar mig
smeker, ber mig följa den
men jag vill inte
in i dess töcken
och snurra runt i förtvivlan
inte igen
vill jag känna paniken
som rusar upp inom mig
mina flackande ögon och flämtande andning

Tomheten omfamnar mig
och ber mig följa dess väg
in i ett svart moln av hopplöshet
men jag vill inte
vrida mig i skamfulla plågor
och grämas över det förflutna
om igen
omfamnar Tomheten mig
smeker min rygg och ber mig
följa