Jag känner äntligen till
ditt hjärtas slag
ditt blonda hår och dina blå ögon
Jag har undrat, ska du veta
vart du tog vägen, vad du gör
och nu vet jag äntligen

Du gick inte upp i rök, du lever
men jag blev besviken, det står jag för
när du försvann utan ett ord
men det är väl så

du visste nog inte ens vem jag var
de gångerna jag såg dig, sprang ikapp dig
och pratade med dig, förtrollad
tills vi gick åt skilda håll

Jag känner äntligen till
men ändå

Du gick upp i rök för mig
plötsligt såg jag dig aldrig mer
och visst försvann tomheten efter dig
med tiden
och jag tänkte inte mer på dig
förrns flera år senare
när jag hörde Late, later on

och det är stunder som denna
då jag minns dig likadant,
jag minns dig

honung och guld.