tystna en stund
stilla dina tårar
lyssna till vinden
när den ömt mot ditt öra
viskar ett budskap
från ett hjärta som
plågas av saknaden

hör de sorgsna tonerna
i en sång bara för dig
kan du tyda smärtan
i maktlös offerritual
hör du skriken
av vreden i orättvisan
när greppet måste lossas
och kärlek släppas fri

andas in lugnet
i att inget blivit smutsigt
trots fördunklad misstro
in mot ärlighet som
varje ögonblick tvättades ren
för att överlämnas
åt en växande tillit

men aldrig såg du
vad jag försökte visa
så den målning av sanning
som jag gjorde för oss
har mist sin färg

förfallna kan vi
aldrig stanna
av trötthet ett nedslag
för tungt att reparera
så djupt våra skador ristat
oläkbara hål inuti älskande själar

när farväl föds av svek
syns ingen imma
genom molnens spruckenhet
endast tårar i tomhetens luftslott

där i mörkrets vassaste pansar
ligger hjärtats tröstlösa skal
förtvivlande tyst i vår släckta framtid