När jag diktar
går det ofta som på räls
nu jag sviktar
tarvar myskoxvinterpäls

för jag fryser
och jag nyser rakt på skärm
och jag ryser
liksom fnyser mot min ärm

jag behöver
varma tankar till min dikt
gärna klöver
där jag vankar, stel av gikt

Så på pälsen
nej, men i den vill jag va'
putsa rälsen
ge mig sviden som är bra...

Då måhända
kan det tända till, min vän
så att vända
ord och sända görs igen...