Mot bussen häromdagen
sågs träden sträcka grenar
jag satt där liksom slagen
av skönhet som förenar

Så frostigt vit var grenen
hos björken som hos enen
ty tunna vita påhäng
hos båda blev till snösväng

nog syntes där kontrasten
emellan bara barken
och frosten ifrån norden

nog hördes sedan kvasten
som häxan slog mot marken
i väntan på de orden

som i början av april
varje häxa höra vill

men ännu rider frost på träden
och ännu glider gamla släden...