Nu har jag åter öppnat detta skrin
där pärlemor sig gömt med diamanter
där högt och lågt förenas till ett vin
som njutas kan av sajtens allsköns tanter

Ej vill jag göra undantag för flin
som möter mig i herrarnas drabanter
Ej heller för de yngres fräcka grin
och icke heller för små anförvanter…

Jag stundom dock behöver göra paus
och nyttja annat än just rimmens lag
Då ryter jag försiktigt, liksom ’raus!
och följer sedan frihets sanna drag

Men pausen blir ej lång, jag börjar längta
till konstfullt bundna strofer än en gång
Och småningom från Musan blir de sänkta
till diktaren som stämmer upp sin sång

Dock, växelbruk bör ingen söka slippa
var åker tarvar träda då och då…
Nu börjar mina ögon sakta klippa
då somnar skalden snart från rot till tå…