Känner mig sinneslö, mer än vanligt. Rakar upp min rygg för hundra sjuttiogången då hakan slår i bordskanten, Djup suck.

Mer kaffe och nunan frivilligt våldtagen av sol.

Så det måste bli. Kan ju inte tala baklänges med alla samtal som ska ringas. Skittelefon.

Slänga sig i duschen om jag nu kan stava det rätt, måla sig ett stolligt rött leende, lite vår på kinden.

Vissa dagar är bara så.


Påmålade.