En lager per lager

[grav alkoholist, inavel och nitisk nihilist]

tänkte Gunnar, så tyngd av rynkor
att han lätt kunde misstas för vara en
nedrasad gardin på något sedan sekler
redan förfallet gammalt slott

av tidsenlig velour
-förvisso

Men det var han inte, han var lika
tunn på ädelt spad som alla andra
av sin sort

tom på allt sånär som högmod av det
mest sällsynt smaklösa slag