Stungen av ett svek föll den odödlige själv
stapplande till stoftet, brölande som en
besegrad tjur i ett spel på just liv och död

och trots att han inte kunde dö
stod han där, fallen på knä inför
sitt eget berättigande, inför henne

sin slutgiltiga dom

Och hon såg ner genom sin tunna lugg
mot sin fallne hjälte, som såg hon genom
ett forsande vatten utan yta, utan färg

han dog inte men dukade under lika fullt

hon vann inte, segrade inte, fann ingen som
helst triumf i det hon gjort men log likafullt