Att inom ramar skriva som jag önskar
har länge varit enda kallet mitt
då svävar jag när rytmen ljuvligt grönskar
den djupt i själen rimmen haver smitt

Då aktas ej på ABBA ABBA bara
ty när jag röjer hjärtats egen sång
min ande leviterar... vill då vara
bland molnens lek och ystra himlafång

Men ånger? Sällan! Snarare tjosprätt
ty trots att mången avundsjukt betraktar
min Musas vilda framfart blir den rätt

Petrarcas schema sällan jag beaktar
ty vill jag stundom skriva en sonett
jag oftast gör som Shakespeare, rätt och slätt