Hon gick väl i sank, gick ner sig i kärret
bort mot sumpskogen till, hon brukade
visst stryka runt där var det sagt

lockad av någon sorts gosse där, en ung
man var det visst, en vätte minsann

det hade pratats om det där en tid nu
och alla viste hur saken låg till

hon hade visst fått svans, jojjo, helt sant,
och i skam därför hade hon valt gå sin sumptrolska
pojkes kärlek till mötes en kväll när månen var full


och natten var kall, men inget möte
ägde rum