hon rostar

                        inifrån            och                ut

små syrefyllda droppar

                        hud som knäcks

ur sitt fodral
plockar hon fram skivan
och vänder den

vänder den

bakom ridån har hon fått fram sin mask
trätt tillbaka till en ansiktslös

det haglar fortfarande där ute
asken med nålarna
utspridda barn vars hjärtan fortfarande klappar