det är som om jag skulle vilja ringa upp dig och säga
hej du glömde din tandborste
men det känns tyvärr inte
som en anledning nog

jag drömde om din sommar
du ska veta jag drömde
så mycket mer än så
men allt är tid
och min önskan
en droppe
i ditt hav


och det känns så jobbigt nu
som vi båda gett upp
jag håller krampaktigt tag
vid en tid som kanske aldrig kommer
jag vill inte släppa dig
ändå måste jag
du har levt i varje ven
du har utplånat ett rike


jag vill ringa upp dig och säga
att det aldrig var meningen för oss att bli till det här
att jag kanske
höll för hårt


jag önskar du läser
läser och förstår
att det alltid finns en plats
sparad för dig

precis innanför min andning