men att okyssta läppar kunde smaka
blod
-var det ens rimligt

hur kunde det vara, kunde det alls,,


Och hon stirrade tvivlande sig själv i ögonen
genom den ålderdomliga spegeln en bit bort

genom det spruckna glaset, genom huvet, ut
på andra sidan tidrummet
utan att se mer än som bäst abstrakt tomhet

ens kompakt nog att vara svart