Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
"Lisa ligger naken bredvid sin industriman (...) Hon läser i sin dagbok, varje sida är som ett brev"


Vitt på vitt

Vissa stunder
mitt liv

ett vitt streck

ett vitt papper

trötta ögon mot
den långa natten
vidöppna

Vissa stunder
mitt liv

sönderslagna flaskor
under täcket
åtrå ångestfylld

en annans muskler
vrider sig i min kropp
en annans ögon

Vissa stunder
mitt liv

den där katten
går över golvet här
finns inte men går här inatt

och igen
blodröda fåglar flyger
under mitt vita tak

sneglar ner på mig
långa näbbar som ska hacka mig
plötsligt ett elakt leende åt min rädsla

Vissa stunder
mitt liv

allt som jag tänker
skär som eld
som

vita streck
på vitt papper
som

katter som syns men som inte finns
som
fönster jag stängt men som är öppet men
som är stängt

Och jag är rädd och jag vet inte om jag kommer orka.




Fri vers av Fransisca Ferlin
Läst 370 gånger och applåderad av 5 personer
Publicerad 2010-08-12 23:29



Bookmark and Share


  Kristina Wallbing
Mycket stark text!! Mardrömslikt och smärtsamt.
2010-09-12

  Grå
"katter som syns men som inte finns
som
fönster jag stängt men som är öppet men
som är stängt"

Mycket tydlig och bra beskrivning av ångest.
2010-08-13

    inavlad
så ledsen slutrad som känns i bröstet...
2010-08-13
  > Nästa text
< Föregående

Fransisca Ferlin
Fransisca Ferlin